Archive for the ‘På stan’ Category

Så här störigt kan det vara att dedikera sig till en skämttweet

2015/09/10

krav på bloggare

Jag tror det var förrförra helgen strax innan Popaganda som jag kom på en tweetidé till parodikontot Nöjesgaiden (som jag och Teodor Stig-Matz liggger bakom) som gick ut på att vi listade tio saker vi gärna vill se att en bloggare hos oss har. Gemensamma nämnare jag hade redan då var att Nöjesguidens bloggare älskade GIF-animationer och att jag ville framställa Nöjesguiden som smygrasister.

Den här listan skulle dessutom skrivas på en skrivmaskin, på hipstercafét String med en skön ipa till.

Igår fick jag äntligen lite tid över och orkade slå slag i saken. Jag satte mig ner och skrev de tio punkterna och blev väldigt nöjd med resultatet.

Sedan skulle jag skriva ner detta på skrivmaskinen och det var lite där saker blev störiga. När jag vanligtvis skrivit på skrivmaskin spelar det inte så stor roll om jag gör ett typo, särskrivning eller formaterar texten fel. Oftast skriver jag ändå bara på skrivmaskin för att skriva internet-fritt och renskriver in det i en dator i efterhand.

Men nu skulle det se bra ut och det blev svårare än jag trodde.

IMG_7802

Här är några av de första försöken. Jag märkte tidigt att min radbytare blivit rätt slö och bara gjorde en slags halv radbrytning, vilket bland annat orsakade att 2000 på pappret längst ner att hamna lite högre upp. Jag tänkte: ”Tja, det kan jag nog leva med”, sen skrev jag ”GIF-animationer” istället för ”reaktion-GIFs” och fick börja om.

IMG_7803

Så här arg blev jag av att återigen glömma att radbytaren var seg.

IMG_7801

Sen lossnade färgbandet på skrivmaskinen. Jag fick leta upp en instruktionsfilm på youtube då jag helt hade glömt hur jag satte fast skiten. Det tog kanske en halvtimme att få fast den.

IMG_7800

Men jag märkte att jag sakta men säkert lyckades skrapa ner hela och det här var sista försöket innan jag lyckades få till ett perfekt papperark.

IMG_7804

Ta-daa!

Sen la jag på skrivmaskinens lock som också har ett handtag, promenerade med raska steg mot Café String och funderade på vilken öl som är hipstrigast. Det visade sig att Café String inte hade någon Brooklyn Lager som jag hade tänkt mig. Bara Norrlands Guld, Mariestads och Wisby Pilsner. Det fick bli en Wisby. Tjejen i kassan sa att det inte fanns några kylda just nu varav jag svarade ”det gör inget, det är till ett twitterskämt”. Hon verkade inte förstå.

Väl på plats insåg jag att jag behövde hålla upp pappret och mobilen samtidigt. Texten ska vara i fokus så båda händerna var båda tvungna att vara jättejättestilla, ölen var tvungen att synas och se till så att ljuset hamnade rätt på pappret. Till råga på allt gjorde jag detta offentligt men var i alla fall smart nog att inte föra oväsen genom att skriva listan på plats. När jag blev klar drack jag upp min ljumna öl och insåg att de på Café String spelat Damien Rice-låten ”The Blower’s Daughter” på repeat den senaste halvtimmen som jag varit där. Det var konstigt.

Totalt tog det ungefär tre timmar och kostade mig 45 kronor.

Här har ni listan för övrigt på de 10 saker Nöjesgaiden kräver att deras bloggare ska vara. Ni kan även läsa den på Nöjesgaidens twitter (som man hemskt gärna får följa om man vill)

  1. Ska precis ha gått ut gymnasiet men på något vänster ändå ha svinbra koll på Malmö, Göteborg eller Stockholms uteliv.
  2. Ska följaktligen också vara hobby-DJ
  3. Ska vara tjej eller gaykille. Helst rasifierad och/eller HBTQ. Tidigare sökte vi även rasifierade killar som är straighta, men ni vet hur dom är.
  4. Får absolut inte blogga åt oss om hen inte har ett arkiv på minst 2000 reaktion-GIFs att fylla bloggen med.
  5. Bloggen ska ha en helt omotiverad tagline. Exempel: ”din yrsel i ljumsken” eller ”biggest nut in the vineyard”
  6. Om det är en tjej är det ok om hon ger lite stureplansvibbar, det får man som tjej. Som kille måste han dock se ut som om en av medlemmarna i bob hund är hans pappa.
  7. Ska följa Paradise Hotel.
  8. Ska ha läst Genusvetenskap A (inte mer, det blir träigt) eller typ skrivit en filmvetenskaplig studie om feminister som trots sina värderingar tittar på heteronormativa hollywoodfilmer.
  9. Selfies i bloggen får mer än gärna vara skärmdumpar från snapchat
  10. Ska älska Beyoncé.

Toaletter på möllan (skriven på möllan.nu 19:e februari 2013)

2013/11/25

IMG_2360_1024

På caféer, barer och klubbar finns ett varierande utbud av toaletter. En del har alltid kö, en del har märkliga egenheter och en del försvinner. I den här artikeln går vi igenom en del av möllans toaletter och betygsätter dom.

 

Golden Shiva

IMG_2344

I filmen Science of Sleep nämns situationen där två personer går emot varandra och båda väjer åt samma håll. I en matematisk värld hade de väjt åt samma håll fram och tillbaka i en evighet. På Golden gäller ungefär samma princip. Man går mot ena toaletten och ser att den är upptagen så man går ut ur för-rummet och går runt hörnan till den andra toaletten, den är också låst. Man bestämmer sig för att återgå till den andra toaletten men ser att någon precis gått in i den och man missade sin chans.

I en matematisk värld så hade man går fram och tillbaka mellan toaletterna i en evighet. Tills man inför alla bargästerna gråtandes börjar kissa på sig själv.

Betyg:

betyg 2

 

 

Debaser

IMG_2346

Till skillnad från många andra klubbar har debaser insett att män bajsar ganska sällan på klubb och har därför bara investerat i en riktig toalett istället för som de många andra klubbarna ha runt tre stycken. På så vis slipper en känna den ofrivilliga lyxen av att gå förbi alla tjejer i toakön och sen se att de hade kunnat kissa loss på alla lediga manstoaletter som finns till hands. Nu kan en istället med gott samvete hånfullt skratta åt tjejkön. Bra debaser.

Betyg:

betyg 3

 

 

Ölcaféet

IMG_23361-764x1024

Ölcaféet har likt golden två olika toaletter men så pass vitt skilda att det mer handlar om vart i lokalen man sitter. Bara en av dom har ett litet pissoarrum där det får plats exakt två personer om ens det. Den händer inte alltför sällan att man är två som kissar, den ena börjar bli klar och tvättar händerna. Ännu en man öppnar dörren.

– Ska du…
– Ut? Ja jag ska bara…
– Jaja
– Ja
– Okej.
*luffttorken överröstar allting i ca femton sekunder*

Och precis då när de går förbi varandra i den trånga dörren är man själv klar och hamnar i en liten ‘mjaha då’-situation när man ska tränga sig förbi personen som just då håller på att fippla med sitt bälte framför pissoaren.

Och ja vad är grejen med att ha två toapappershållare (bilden ovan)?

Betyg:

betyg 3

 

 

Metro

IMG_2337-764x1024

Har ju en så fresh metallic design på vask och pissoar men toaletten är däremot i tråkig keramik.

Betyg:

betyg 3

 

 

Indian Curry Hut

Tro’t eller ej men toaletten på Indian Curry Hut var under vår fältundersökning nerstängd av oförklarlig anledning. Vi vet ju alla hur indisk mat påverkar ens matsmältning till den grad att det ibland kan kännas som att man är en upp och nedvänd vulkan, så detta var helt klart ett minus i vår bok.

Betyg:

betyg 0

 

 

Simpan

IMG_2341

Jag tror simpan har den mest möllanifierade toaletten utan att för den delen göra sig till som glassfabriken brukade göra (finns det stället ännu? Eller har den imploderat av sin svårhet?). Här finns affischer för gamla och nya events, nypublicerade författare lämnar sina visitkort på skötbordet och det har även påträffats fall av folk som behandlar böcker som fåglar.

Helt klart möllans bästa toalett!

Betyg:

betyg 5

 

 

Coffee Point

IMG_2333

Det finns något djupt obehagligt med toaletten på coffee point. Vad är grejen med bordet? Så att man kan skrapa sin lott där? Så att man kan bjuda in främlingar från caféet som casually kan spana in en med ens armbåge på bordet och kommentera ens prestation?

Och varför är toaletten så djup? Det spelar liksom ingen roll hur mycket papper man lägger i den i förväg, behöver man göra en nummer 2 så kommer tyngden från fallet generera plask i arslet oavsett.

Betyg:

betyg 1

 

 

Moriska Paviljongen

IMG_2349

Moriskans nyrenoverade toalett är en lättnad att äntligen få efter att hela hösten springa upp på en barack och sen inse att dörren in till lokalen gått i självlås när man ska in. Eller när man inte hade hittat baracken än och istället infiltrerade kön till kvinnornas toalett. Låt mig säga detta; Denna popkulturellt typiska situationen vi har av män som går in på kvinnors toaletter stämmer inte. Det var ingen som skrek, det var ingen som slog mig med en handväska och kallade mig för en pervers tölp. Det var faktiskt rätt mysigt där inne.

Betyg:

betyg 3

 

 

Zarathustra/Cappini

IMG_2343

Jag vågade inte riktigt gå in på zarathustra och bara ta ett kort på toaletten för att sedan gå ut. Den här baren har så gullig, äldre personal att jag hade känt mig tvungen att dricka minst en öl innan jag hade kunnat ta mig ut. Men jag vill minnas att det var en rätt bra toalett.

Betyg:

betyg 2

 

 

På Besök

IMG_2359

Som ni ser är toaletten hos På Besök profilerad med en massa tuff konst och det finns dessutom folk som smutsat ner sina graffitipennor med att kladda på undersidan av toaringen.

Utanför toaletten finns ett mysigt för-rum där man kan haffa senaste nöjesguiden eller gaffa. Särskilt lämpligt att ta sig en bajsare med en tidning under På Besöks event när det lockas lite för många människor för att lokalen ska kunna hantera dom.

En rolig detalj med fotot ovan är att jag ville ta det i fredags på förmiddagen när jag efter mitt quiz i torsdags hade glömt mina hörlurar. Så jag knackade på (ja det var alltså stängt), hämtade mina hörlurar och sa ‘jag skulle behöva låna toaletten’ till Markus. Han sa ‘nja det är någon som är inne och trycker där nu men du kan ju låna tjänstetoaletten!’. Istället för att säga ‘nej men jag ska erkänna en sak. Jag behöver egentligen inte gå på toa, jag vill bara ha ett kort på din toalett till en artikel, hehe’ så gick jag in på tjänstetoaletten, typ kollade instagram, spolade och gick ut igen.

Betyg:

betyv 4

Intervju med Henrik Möller (Publicerad på möllan.nu 8:e mars 2013)

2013/11/25

IMG_6584

Nolldbugetfilmaren och konstnären Henrik Möller är knappast okänd för malmöpubliken, hans filmer skildrar ofta mörka sidor av Malmö med en god dos galghumor. Just nu jobbar han med långfilmsprojektet där han och sex andra skånska regissörer ska skapa långfilmer med en budget på endast 100 000 kr.

Hej Henrik! Hur går det med långfilmen?

Vi ska köra så snart som möjligt, det håller på att börja bli klart för inspelning. Det här blir ju ingen klockren malmöfilm, utan handlar om en tjej som städar skitiga lager och källare, hon har jobbet som ett sorts fängelse. Det är ganska svårt med filmberättandet här i västvärlden, det känns det som att man måste vara så tydlig med vad man visar, det måste gestaltas.

Det är därför vi svenskar älskar filmer som Slumdog Millionaire, det är tydligt, ‘ah, det är Indien, dom är fattiga, dom har inget val’. Om en person i en svensk film skulle hålla en kniv mot halsen på huvudpersonen är det inte så trovärdigt att den karaktären kommer tillbaka till jobbet dagen därpå. Av den anledningen har vi valt att göra en skräckfilm, det är klassiskt och tydligt, när du kommer in kommer du inte ut igen.

Din film Demonen har visats på ett par filmfestivaler den senaste tiden och vann även ett pris i New York på Philip K. Dick-festivalen. Är det också en skräckfilm?

Ja, det är det. Jag gillar att göra många typer av filmer. Jag har ju gjort både ritade filmer som också har inslag av skräck och malmöfilmerna, spelfilmerna som är lite mer dokumentära. Sen har jag också gjort ett par svenniga skolfilmer men dom vill jag inte kännas vid längre.

Du har sagt att det i filmsverige finns väldigt få alternativ att vända sig till. Vill du utveckla det lite?

Det kan nog ha med vår socialistiska bakgrund att göra, det är så ovidskepligt, trots att man kan vara tungt kristen. Svenskar gillar inte genrefilm riktigt, skräckfilm eller fantasy till exempel. Unga filmare brukar fråga mig om jag har några tips och då brukar jag säga att dom får kolla på vad som gått på svensk bio de senaste… ja 30 åren. Om du gillar den typen av film och hittar något du gillar, då kan du ju fortsätta. Jag faller inte riktigt in i det facket.

Du har gått tre filmutbildningar, i Malmö, Svalöv och Göteborg. Känner du att du där blev ‘skolad’ till att göra just den sortens film?

Nej då, jag hade gjort film innan det i många år innan min första filmutbildning. Det var bra för mig. Det sägs ju ofta att man först ska vara klassiskt skolad för att sedan gå tillbaka till sin egen stil. Men det gäller också att behålla sin integritet, hitta ett sorts mellanläge. Om vi tar manus till exempel så vet jag ett projekt där manuset strukturmässigt är top-notch men innehållet är relativt ointressant. Filmen funkar och är effektiv, den kommer gå hem.

Men jag gillar att göra saker som är lite annorlunda, det ska kännas fräscht. Oftast i filmer kommer man bara ihåg vissa scener som sticker ut, som i senaste James Bond minns man ju mest Javier Bardems bondskurk, eftersom den lite homoerotiska stämningen mellan honom och Bond känns så ovanlig. Jag vill göra filmer som bara innehåller scenen som sticker ut.

Men när du pratar om manusstruktur, då syftar du på anglosaxisk dramaturgi?

Ja, precis. Modernt berättande.

Hur går din egna manusprocess till, har den påverkats av att du blivit skolad i den anglosaxiska dramaturgin?

Nja det vet jag inte men det är väldigt svårt med manus. Eller det är så lätt så att det blir svårt. Många i mina klasser på filmskolorna gav ju till slut upp och sket i manusstrukturen. Om man gör en realistisk film måste man alltid tänka – vad är logiskt, vad är inte logiskt? En realistisk thriller, varför går dom inte till polisen här? – Jo för då tar filmen slut. Du vet, man måste hitta anledningar till allt hela tiden.

Som i moderna skräckfilmer, att de aldrig har någon täckning på mobilen?

Ja precis. Det är svårt att hålla dramaturgin, hålla det logiskt men också spännande. Manuset är på sätt och vis det viktigaste och i Sverige har man ju stort övertag om man är en bra manusförfattare. Det finns brist på det, är du duktig på att skriva manus så har du en jävla fördel.

Hur går din idéprocess till? Och när bestämmer du dig för om det ska vara animerat eller spelfilm?

Det bestämmer jag nog först och det handlar ju mycket om själva storyn också. Det börjar rätt mycket med formen. Man har gått runt och burit på flera idéer, man går bara inte runt på en. Och om en passar till exempelvis att gestalta som spelfilm så bestämmer vi oss för att göra den. När jag gör spelfilmerna så jobbar jag med Claes Leijonhufvud, eller Video Direkt som han kallar sig. Det brukade vara ett filmkollektiv, på VHS:ens tid men det är bara han nu.

Vad är konst för dig?

Något som är nyskapande, annorlunda och du vet… friheten att experimentera fram det. Testa nya, absurda och abstrakta grejer. Jag har ju inte gjort något renodlat abstrakt på väldigt längre men vi inkomponerar det väldigt mycket, i till exempel Demonen.

Vart kan man se Demonen?

Ingenstans i nuläget eftersom den visas på fler filmfestivaler just nu. Den ska visas på H. B. Lovecraft-festivalen i Portland och i maj ska den visas på Inside festival, en sorts religiös filmfestival, vilket känns skitbissart. En del av hollywoodgardet kommer och sitta i juryn. Det är lite coolt, Gary Kurtz är med där, han var kreativ producent på de tidiga Star Wars-filmerna, de första två. Det känns lite roligt.

Det är ändå en del uppmärksamhet här i Sverige kring den.

Ja och det är roligt att medierna rapporterar om mina filmer. Sydsvenskan fick mig däremot att verka som en sorts Eddie Meduza-figur vilket var lite ångest för mig. De filmer jag gjort med mycket grovt språk har ju ändå politiska budskap, något dom i alla fall kunde nämnt i en parantes. Filmer som Kaninhoran eller Grisaknullabyn har ett budskap, det blir för enkelt annars och det är inte min tanke att de filmerna bara ska innehålla kiss, bajs, kuk och fitta.

Vi har läst att du fått beröm av David Lynch?

Han har inte sett någon av mina filmer. Men jag fick träffa honom och visa en del bilder och så, han verkade gilla det han såg. Under min uppväxt var han min största idol, så det kändes stort.

IMG_6577

Du jobbar som förskollärare också, hur påverkar det filmskapandet?

Ja, det var det näst roligaste jobbet jag kunde göra efter film, som är väldigt svårt att livnära sig på. Det är jobbigt att hålla i två verksamheter samtidigt men å andra sidan blir man mindre beroende av bidrag. Många som är i filmsverige sitter och väntar på pengar. Det blir bittrare och bittrare, snackar skit om dom som faktiskt får bidrag. Det är mycket bitterhet och hat, det livet vill jag inte leva, så jag tänkte att det är bättre att ha film som en sorts hobby, vid sidan om.

Men du har samtidigt blivit en väldigt erkänd på det.

Ja, det här gått bra faktiskt. Men jag tror att om man kör sin egen grej väldigt hårt så kommer det löna sig. Även om det inte lönar sig kommersiellt. Filmsverige kör ju på ett sorts konceptkonst, det låter komiskt men det som kommer ut ska ju vara på tapeten. Om man gör en film som handlar om en rådande debatt eller det som är ‘inne’, då sätter man ihop en manusförfattare och någon regissör. Och ingen kommer ju någonsin tacka nej till att göra en långfilm även om det inte är deras grej egentligen. Min tes är att det är bättre att utgå ifrån storyn från början. Inte för en politisk agenda. För om du är en politisk person som kommer manuset oavsett färgas av det. Det finns undantag såklart, jag tycker Lilja 4-ever av Lukas Moodysson blev bra och där utgick han från konceptet innan han gjorde själva storyn.

Hur går ditt regiarbete till?

Man väljer ju skådespelare som får spela sig själva i många fall men det är olika. I malmöfilmerna är det främst så. Karaktärer som ligger nära sig själva. Men i till exempel Demonen använder jag mig av riktiga skådespelare, då använder man en annan metod och kan kräva andra saker av dom. Det beror på vilka verktyg man har för att sätta formen. Malmöfilmerna gjordes i en väldigt dokumentär stil, skådespelarna fick pizza och folköl i lön.

Dan Park till exempel?

Ja, han spelar ju bara sig själv. Måste understryka att han jag tycker han blivit ett kukhuvud, jag är inte så förtjust i honom. Jag tyckte hans tidiga grejer var ganska underfundiga som jag kunde uppskatta men han har ju bara blivit sunkigare och mer rasistisk med tiden.

Den mörka bilden av Malmö du visar upp, vart kommer det ifrån? Har du upplevt det själv?

Ja, det har jag väl upplevt en del under min uppväxt på nydala. Det var mycket sånt, kids som boffade i källare, prostituerade föräldrar och alkoholism. Men filmerna innehåller ju mycket galghumor, jag driver men det som är för jobbigt för att hantera. Det är en speciell humor och det är inte alla som kan ta till sig det. Dom ser det kanske som en seriös film. Men man ska inte ta det som sägs i filmerna ordagrannt, det ska inte ses som en dokumentär.

Det är en form av mörk och rolig mockumentär, skulle man kanske kunna säga?

Absolut, det kan man säga. Fast det är vissa saker som sägs i filmerna som är sanna men det är ju i grund och botten underhållning. Vi gör det för att det är roligt.

Det är så fräscht i de stadsdelarna som du beskriver som mörka som utspelar sig, exempelvis tidigt på 90-talet. Vart finns mörkret i Malmö idag?

Det kan jag inte riktigt svara på men det är mycket som finns kvar. Svartklubbarna finns ju kvar med sin drogtrafik, vapen och trafficking. Allt det finns ju kvar. Det finns en utslagenhet i Malmö som många som bott här länge känner av. Vi brukar skämta om att man sjunker i ett träsk.

Du är ju väldigt produktiv och gör filmer hela tiden – trots ditt heltidsjobb. Vad är det som driver dig?

Det är väl en form av dödsångest tror jag. Det ger en viss glädje att se att folk uppskatta det man gjort, plus att man kan titta tillbaka och se att man producerat någonting i sitt liv. I retrospektiv blir jag deprimerad om jag bara sitter och dricker folköl och äter chips hela tiden. Det måste man ju också får göra förstås men det finns något deprimerande över att se tillbaka på sitt liv och bara se sig själv dricka folköl och kolla på film. Att hela tiden se fram emot att sitta i soffan och slappa, det är ju någonstans en bluff. Man lider lite i sin vardag på sitt arbete och sen har man det lite gött i soffan. Det ultimata vore ju såklart att jobba med något man tycker är roligt hela tiden, på sina villkor. Men det är inte möjligt för särskilt många.

Kontentan är väl att man ska ha ett intresse, göra någonting man tycker är vettigt. Jag tror det är viktigt med en hobby, ett ord som tyvärr fått en föraktfull klang för att man inte kan leva på det, men jag ser det som något kreativt och meningsfullt. Tyvärr är det många som inte har någon hobby. Antingen kids som vandaliserar bara för att något ska hända, blir jagade av polisen och tycker det är kul. Eller folk sitter och skriver på facebook och skriver en massa skit,  ’det är så äckligt när folk äter clementiner på bussen’. Vad är det för skit? Det är så tragiskt med alla på facebook som blivit tidiga pensionärer och bara klagar. Gör något själv istället.

 

Henrik Möllers filmer går att hitta på hans hemsida eller youtubekanal.

TEXT: Joseph Pollack & Ariel Blomqvist
FOTO: Ariel Blomqvist

Möllans godaste falafel?

2013/11/23

Publicerades på möllan.nu 28:e maj 2013.

Falafeln, Kanske den ultimata formen av mat. Alla kan äta falafel! Den är billig, den är vegetarisk och den är mättande. Men vart finns den godaste? För inom Sveriges gränser råder det i alla fall ingen tvekan om att den godaste falafeln i Sverige ligger på möllan. Så även om rubriken lyder ‘möllans godaste falafel’ så menar vi såklart Sveriges godaste. För så här är det ju; Den godaste falafeln i Stockholm är fortfarande räligare än den sämsta falafeln i Malmö. Precis som att den godaste falafeln i Malmö ändå är räligare än den sämsta i valfritt land i mellanöstern (ur min egen erfarenhet: Israel).

Alla falaflar har beställts med blandad sås och samtliga grönsaker som gick att tillgå.

 

__________________________________________________________________________________________________________

Albaba (fd. Falafelmästaren)

albaba

Vart? Smedjegatan 4
Pris? 20 kr

betyg 3

Albabas falafel har fördelen att ligga väldigt bra till, särskilt nu när andra änden av tågstationen Triangeln hamnar precis vid smedjegatan. Hoppar man av i Malmö med siktet att gå mot möllan är det alltså omöjligt att inte gå förbi Albaba. Falafeln är väldigt klassisk på många sätt och det är egentligen inga konstigheter vad gäller vare sig innehåll, bröd, förpackning eller kvalitet på själva falafeln. Även personalen är rätt trevlig men lokalen är trång och har extremt ful och plastig inredning.

Albaba har också fördelen att ha öppet väldigt sent på helgerna och är det enda falafelalternativet om man ska röra sig mot triangelstationen snarare än Gustav Adolfs Torg och Värnhem i natten.

 

Sara Restaurang & Pizzeria

sara

Vart? Bergsgatan
Pris? 25 kr

betyg 3

Saras specialitet är dess mjuka, nybakade bröd. I kontrast till Intergrill med sitt krispiga bröd ett stenkast intill. På bergsgatan kan man få sitt bröd lite hur man vill, med andra ord. I övrigt en ganska tam falafel som funkar, men inte mer än så.

 

Middle East

middle east

Vart? Södra förstadsgatan 90
Pris? 15 kr

betyg 2

Förutom det trevliga priset (som för några år sen brukade vara standard) så är Middle Easts falafel inte så mycket att hänga i julgranen. Falafelns grönsaker består i stort sett bara av rödlök, sallad, tomat, feferoni och även någon sorts morotsliknande, torr, rosa strimma. Ingen gurka? Varken vanlig gurka eller pickle-gurka? Däremot blev inte falafeln torr utan kompenserades med generösa mängder av sås.

Också osäker på silverfolie istället för papper. Som falafelätare är man antingen en ‘böjare’ eller en ‘rivare’. Böjare kommer tvingas att riva och rivare kommer att frustrerat pilla av flera små remsor innan man kan ta sig ännu ett bett. Personalen var också rätt dryga, ska tilläggas.

 

Xtra rest & café

xtra

Vart? Bergsgatan 14
Pris? 25 kr

betyg 2

Xtra Rest & Café. Falafelstället med det luddigaste namnet. Nåväl, jag tyckte det var värt att testa och det var första gången jag provade deras falafel. Jag reagerade på några saker:

  • Det är rödkål och persilja i den
  • Personalen var jättetrevlig
  • Han la i både gurka och picklegurka i den (!)

Spännande med ett falafelställe som vågar experimentera och den blev minst sagt välfylld så man blev mätt ganska snabbt. Däremot var den dåligt packeterad så att innehållet snabbt började sörja här och var. Dessutom var innehållet väldigt ojämnt. Ena tuggan fick jag bara rödkål, andra tuggan bara lök, tredje tuggan bara falafel och så vidare. Dessutom var jag i överlag skeptisk till just rödkålen som inte bidrog till så god smak. Dessutom räcker liksom två olika sorters gurkor och såser för att rullen ska balansera upp falafelns torrhet. Rödkålen bidrog till att matupplevelsen i överlag blev ganska sörjig. Trevligt experiment, Xtra rest & café men skippa rödkålen i framtiden.

 

Intergrill

intergrill

Vart? Bergsgatan 26b
Pris? 25 kr

betyg 3

Intergrill har sedan urminnes tider kört med sitt karakteristiska krispiga bröd till sina rullar. Det är kanske en smaksak och beror kanske på vad man är mest sugen på. Visst funkar brödet! Dessutom är det inget illa med falafeln heller som i övrigt görs på ett traditionellt sätt, om man bortser från att den kanske kändes något för såsig.

 

Campus

campus

Vart? Bergsgatan 16
Pris? 25 kr

betyg 2

Campus har oturen att ligga precis bredvid möllanfavoriten Jalla Jalla! (den återkommer vi till). Det är dock inget större fel på falafeln, silverfoliet har jag dock svårt för och falaflarna i sig kändes långt ifrån nyfriterade. Men det som drar ner betyget mest vad gäller Campus är den otroligt vilsna, trötta och otrevliga personalen.

 

Hot Sandwiches & Baguetter

hot sandwiches

Vart? Ystadsgatan
Pris? 20 kr

betyg 3

Trots att reklamen säger att erbjudandet om att falafeln kostar 20 kr framtill november 2012 så kostade den ännu bara en tjuga. Falafelrullen i sig var helt okej och där fanns inga större konstigheter. Stort plus att falafeln var nyfriterad även om jag var lite rädd att den lösa falafeln ni ser på bilden ovan skulle ramla ner på marken. Därav fick första bettet vänta eftersom falafeln som sagt var nyfriterad och supervarm, samtidigt som jag inte kunde traska vidare eftersom den var så lös.

Jag hade inga kontanter på mig och stället tog inte kort. Dock hade kiosken bredvid samma ägare och dom tog kort. Så jag fick gå dit och betala för min falafel. Det är såklart ett plus, det känns väldigt möllan att behöva betala för sin falafel i kiosken next door.

 

Subway

subway

Vart? Möllevångstorget
Pris? 35 kr

betyg 0

Förstod mig inte på den här falafeln alls. Sesam på brödet? Falafeln innehåller kött? Jalapenos istället för feferoni? 35 kronor? Nä hörni, det här stället skulle jag undvika om jag var ni.

 

Jalla Jalla!

jalla jalla

Vart? Bergsgatan 16
Pris? 25 kr

betyv 4

Nästan varje gång jag pratat med någon om att jag ska recensera alla falaflar på möllan har jag fått höra att dennes favoritfalafel finns på Jalla Jalla. Jag gillar Jalla Jalla, det är inte det. Men det känns nästan som att folk inte riktigt vågar prova några andra ställen efter att ha varit här. Nästan alla som besöker vänner i Malmö och vill prova falafeln, hänvisas hit. Jag tror hypen dock till stor del beror på att Jalla Jalla har öppet mycket senare än de som konkurrerar på samma nivå. Som vi alla vet är en fyllefalafel alltid godare än en lunchfalafel.

Den har dock en del specialiteter, inga pickles utan färsk gurka istället, rättika. Det funkar bra. Men främst av allt så är personalen på lika bra humör oavsett vilken tid man är där. Att bemöta kunde lika trevligt tre på natten som på tre på dagen är helt otroligt.

 

Falafel No.1

no

Vart? Bergsgatan 37
Pris? 25 kr

betyv 4

Falafelstället som snabbt blev mitt favorithak i Malmö när jag flyttade hit som femtonåring och stället jag introducerade till folk som besökte Malmö. Stänger klockan 22, så det här är ett utsökt ställe att gå till när man känner sig hungrig mitt på dagen, eller som lunch. Med många bord och stolar kan man också som jag gör på bilden, chilla med sin falafel och dricka sin ayran i lugn och ro.

Rekommenderar att lägga på en tia för att inkludera fetaost i falafeln, vilket skulle i det här fallet höja betyget till en femma. Supertrevlig personal, skall också sägas.

 

Medina

medina

Vart? Claesgatan 3
Pris? 25 kr

betyg 5

Ja, vad ska man säga? Här trodde man att möllans godaste falafel befann sig öppet på bergsgatan där alla kulturprofiler, hipsters och turister konsumerade dom. Jag hade lite på känn att Medina skulle vara något extra när jag insåg att nästan alla hade ursprung från mellanöstern i den välfyllda lokalen. Ett ställe som är tillräckligt bra för människor som är vana vid att äta falafel i mellanöstern är tveklöst ett bra ställe.

Så om du orkar dig röra dig några meter till claesgatan från möllevångstorget så hittar du Medina – Möllans godaste falafel!

 

TEXT, BILD och person som står bakom samtliga kostnader för falaflarna: Joseph Pollack.

#Killgruppen överens: Artificiellt liv existerar

2013/10/15

Hashtagen #killgruppen startades för ungefär två år sen och har sedan dess växt till sig till dels en rörelse men även en ideell förening, curlinglag, religion och har nyligen startat ABF-kursen ”hur man kramas killar emellan utan att det anses vara bögigt”. På deras senaste möte kom den kontroversiella frågan kring den hetsiga skönhetsindustrin och de kommersiella ideal som riktar sig gentemot kvinnor i samhället. Vi frågade ordförande Cimon Lundberg vad de kom fram till:

– ”Vi är alla överens om att vi föredrar naturliga tjejer utan smink. Riktiga kvinnor har dessutom lite kött på benen. Skönhetsindustrin visar dock aldrig upp naturliga kvinnor (typ Natalie Portman) utan pinnsmala och översminkade tjejer”.

Ni är emot de rådande skönhetsidealen gentemot kvinnor alltså?

– ”Ja precis. För det visas upp plastiga och opererade fejktjejer. Under mötet kom vi fram till vad vi hela tiden egentligen menat med uttryck såsom ”riktiga” och ”naturliga” kvinnor. De så kallade ”kvinnorna” som verkar i modellbranschen och kommersiell media är egentligen robotar som genom sin medverkan i media vill försöka förvandla riktiga kvinnor med kött på benen och som inte sminkar sig till att också bli robotar”

Kan en kvinna bli en robot alltså?

– ”Har en kvinna inte kött på benen så har hon antagligen inte ben heller, som en snitsig kille konstaterade igår. Vi gissar på att man med bantningsmetoder och sminkprodukter på något sätt föser in chip in i kvinnorna som förr eller senare gör hennes hela uppenbarelse artificiell.”

Stackars husvärd

2010/08/07

Varje gång jag går ut eller in ur lägenheten ser man det här. Det är dessutom en ny bild, den byts ut hela tiden, kanske har gjort det i tre år. Men varje gång bilden har bytts så har någon buse stuckit hål i stackars Martins panna.

Det jag undrar är, vem är detta? Vem är det som har ett så fruktansvärt stort och anonymt agg mot vår husvärd? Oförståerligt och lite skrämmande. Hade jag varit Martin på bilden och fått ett samtal från vårt hus så hade jag varit skiträdd. Man fixar en diskmaskin och plötsligt är man i en Saw-fälla. Läskigt.

På en buss

2010/06/12

Sitter på en buss på väg mot Höör och ska därifrån ta tåg, på grund av någon töntigt spårproblem. Igen.

Mitt batteri dör snart, så jag skulle bara vilja passa på att säga att jag älskar Sara Kranzberg så sinnessjukt mycket. I sure do, i sure do.

Hur vet man att man dricker kvalitetsläsk?

2010/05/15

För inte är det på smaken. Du kanske påstår att du med ögonbindel hade kunnat smaka skillnad på apotekarnes och coca cola med is i glasflaska, men inte ens då kommer det vara glasklart.

Jo, du väntar en stund och inväntar rapen. Riktig läsk får dig även att rapa på riktigt, eftersom man inte snålat med kolsyran. Det blir en mäktigare rap. En kvalitetsrap.

Kristi himmelsfärd

2010/05/13

Kristi himmelsfärd. Det låter mer som ett taffligt försök av kyrkan att göra ett coolt tv-spel än en högtid. Tack vare den här högtiden var systemet stängt, så att jag inte kan dricka billig öl på tåget. Det var första missen.

Sen vet jag inte om det är på grund av att det är röd dag, men mitt tåg är försenat med hela 53 minuter. Skitmysigt.

I alla fall: Jag gillar inte kristi himmelsfärds dag. Det är poängen.

Äsch

2010/05/07

Nu åker min flickvän till Göteborg. Hon kommer fira sönder det faktum att hon fyller 20 imorgon (helt utan mig :((((. Så jag vill passa på att gratulera dig, Sara Kranzberg, på 20-årsdagen.

Själv ska jag på något så roligt som en biblioteksintroduktion. Jag hade skrivit löpande på resande fot, men min laptop är inte reparerad än. Detta är den stora anledningen till att jag bloggar så lite nuförtiden. Hoppas ni har överseende.