En oklar tid

Jag sitter just nu vid datorn och lyssnar på loungemusik. Jag försöker skriva manus men det går inte. Det går knappt att skriva det här. Det är så mycket i mitt huvud just nu, men ändå så otroligt lite. Jag har precis haft the time of my life i Malmö. Jag har haft så otroligt roligt. Jag träffade vänner nästan varje kväll och de kvällar jag inte gjorde det, var det middagar med familjen, titta på filmer på netflix, spela hearthstone och smyga sig fram en rom&cola. Jag hade inte en tanke på att jag blivit underkänd på två tentor i höstas, vilket innebär att jag inte kommer få något csn i jauari trots att jag har möjlighet att plugga omtentor för båda den här månaden. Jag hade inte en tanke på att jag måste flytta ut ur min lägenhet i mars. Jag hade inte en tanke på det manus jag ska skriva nu, som måste lämnas in nu senast på lördag för ansökan till dramatiska högskolan. Jag hade ingen tanke på att om jag inte studerar vidare så kommer jag bli tvungen – väldigt väldigt tvungen att skaffa ett jobb så fort som möjligt. Och det är omöjligt för mig att skaffa jobb. Jag har bara pluggat sen gymnasiet, jag har inget körkort. Inget jag någonsin gjort tidigare har någon som helst användning på arbetsmarknaden och i stort sett alla jobb kräver att man samma jobb tidigare. Jag förstår inte hur det går ihop. Man måste ju först ha fått ett sånt jobb för att kunna ha börjat jobba på ett sånt jobb från början. Vart kommer dessa människor ifrån från början? Det är idiotiskt.

Så jag hade bara roligt i Malmö. Jag drack öl, jag klubbade, jag dansade, jag spelade biljard, jag skrålade till Håkan Hellström på nyårsefterfesten och jag pratade med mina malmövänner. Om det som hänt i livet sen sist, någorlunda om min pikanta situation just nu och vad som kommer hända.

Och ja vad kommer hända? Både tenta och omtenta men inget csn sen i januari? Nej, där finns ingen motivation. Fuck that. Då söker jag jobb jag inte kommer att få istället. Jag behöver överleva. Jag behöver bo någonstans och jag behöver kunna handla mat. Det är rätt så trivialt egentligen. Bo och handla mat. Det är livsnödvändigt ja. Men det har ingen substans. Det är för konkret. Som en trävägg man bara vill slå igen.

Ett svar to “En oklar tid”

  1. En klar tid | Says:

    […] Sveriges största blogg om sociala situationer « En oklar tid […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: