Festivalminnen 6: Way out west 2008

Det är ganska märkligt egentligen. Varken jag eller Ariel (som jag åkte dit med) hade någon kamera med oss till den här festivalen. Inga vänner vi träffade tog kort på oss heller. Det finns i stort sett inga bevis på att vi ens var där, förutom några få anteckningar och anekdoterna vi drar upp därifrån.

Vi sitter på centralen och väntar in tåget. Jag har endast en liten blå väska med mig där jag packat ner kläder, spritflaskor och sex stycken faxe kondi, en dansk läskedryck. Jag och Ariel älskar faxe kondi. Det var lite av ett internskämt, nästintill. Fast vi tyckte faktiskt om faxe kondi väldigt mycket. Dessa aluminiumburkar var en födelsedagspresent, Ariel hade precis fyllt 18 nämligen. Så vi röker cigg, dricker faxe kondi och ser fram emot lite stycke festival, innan sommaren tar slut.

Tåget blir försent, så vi snabbar oss till min brors vän vi ska bo hos under helgen där vi lämnar våra saker för att försöka få tag på festivalarmband och gå på klubbspelning.

Vi vill gå och se The buzzcocks, men åldergränsen där är 20 och det ligger på andra sidan stan. Istället går vi till Petters 10-årsjubileum som utspelar sig i trädgår’n. Festivalkänslan där var noll.

Jag beställer en 33cl brahma och blir nästan förolämpad när den visar sig kosta lika mycket som en 0,6 fatöl i Malmö. Det visade sig dock vara en ganska värd kväll ändå:

Mange Schmidt går ut på scenen. Det är meningen att han och Petter ska köra låten giftig. Bara det att Mange Schmidt var aspackad. Jag har aldrig hört någon rappa falskt tidigare, det visade sig vara genomförbart. Petter stod dock kvar på sina ben och körde sin del av låten. Efter låten stod dock Mange kvar som ylat ut hela rappen och ropar: ”Den här killen! Jag älskar den här killen! I tio år har han hållit på med det här! Fattar ni!? TIO ÅR!”. Han går sedan av scenen.

När konserten sedan är slut går Petter med vänner ut och tackar publiken. Alla är där. Looptroop, Timbuk, Thomas Rusiak, Säkert!, Snook, Veronica Maggio, Ison & Fille och DJ sleepy. Men Mange Schmidt är inte där. Jag och Ariel skämtar om att Petter har pumpat hela kvällen, medan Mange Schmidt å andra sidan blir magpumpad i detta nu. Skrattandes går vi till vår sovplats och lagar tortellini.

Fortsättning följer.

Annonser

3 svar to “Festivalminnen 6: Way out west 2008”

  1. Linn Jerlehag Says:

    haha jag har faktiskt en bild på ariel och ida från wow 08! 😀

  2. Festivalminnen del 6: Way out west 2008 – del 2 « Says:

    […] Läs del 1 här! […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: