Talking ’bout my generation 3: Donnie Darko-citatet

En helt okej film, tyckte jag. Andra tyckte annorlunda.

Precis som det är inne i Hollywood att göra ”indiefilmer” nu (Juno, little miss sunshine etc), så var det skitpopulärt i början av 00-talet att göra filmer för massan som var pedagogiskt regisserade, precis som all annan massproducerad film, fast man hade konstga twistar och gjorde filmerna ”djupa”.

Det hela började med fight club. Den innehåller kända skådisar, man får se Brad Pitt topless, det är coola fightscener. Men så i slutet händer något helgalet. Vanliga soffpotatisar satte popcorn i halsen över detta. En smart film!? Vad fan!

Att fight club gick så bra som den gick fick andra kommersiella regissörer att tänka i nya banor. Vanliga fjortisar kunde nu skriva ”Why are you wearing that stupid human suit?” på sin lunarstormpresentation och känna sig skitsmarta. Alla var nöjda en stund.

Sen kom Ashton Kutcher och räddade oss från smärtan. Tänk att the butterlfy effect förintade en hel genre.

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: